När jag var i begynnelsen av mitt trädgårdsliv så bar jag inga speciella kläder, röda mjukisbyxor instoppade i grova gummistövlar och en fläckig gammal urtvättad sweatshirt, också i rött. Jag syntes bra där ute i bland alla gröna växter. Det var dock en fråga från en väninna som väckte min tanke, vilken jag fnös bort som snobberi. Väninnan frågade vad jag hade på mig när jag var ute och grävde i trädgården!? Speciella kläder för att gräva? Men den frågan har faktiskt följt mig genom åren eftersom jag aldrig har känt mig komfortabel med de kläder som jag haft. När jag började arbeta med trädgård så tyckte vi att alla (mest kvinnor) i trädgårdsbutiken skulle bära arbetskläder och utbudet var då något skralt för oss kvinnor. Något som kändes nätt, bekvämt, praktiskt och kvinnligt fanns inte att uppbringa. Det var bara bylsigt, för många fyllda fickor som tyngde ner på värkande höftben och snygg kände jag mig aldrig. Sedan kom Garden Girls kvinnliga variant på manliga arbetskläder. Garden Girls i all ära... men rosmönster är inget för mig.
Jeans... lite tajt men alltid rätt och snyggt!
Ett förkläde!
Såklart, detta universala plagg som alltid funnits. Urgammalt arbetsplagg som burits av både kvinnor och män, hemma och i yrkeslivet.
När jag var liten hade min mamma alltid förkläde på sig när hon städade och lagade mat. Sina vanliga kläder under med ett skyddande egenhändigt sytt förkläde. Praktiskt, oömt, tål maskintvätt efter maskintvätt, bra med fickor. Ett tufft förkläde som jag kan känna mig snygg och klädd i.
Efter att ha provat både midjeförkläde och helt jeansförkläde och ett designat förkläde. Tufft och bekvämt men ändå inte fulländat. Tiden är inne för att ta förklädet till en ny nivå. Allt är till för att utvecklas, så även förkläden...
... fortsättning följer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar